Category Archives: Forskning

Att leva med cancer

cancerAlla är vi mer eller mindre påverkade av cancer även om vi inte är drabbade personligen. De flesta av oss känner en eller flera personer som är, eller har varit drabbade av sjukdomen.

Det går dock aldrig att riktigt föreställa sig hur en person med cancer känner det. Det är för de allra flesta en otroligt stor tyngd att gå och bära på.

Dessa negativa känslor är inte bra för en cancerdrabbad att känna då det kan ha en negativ effekt på sjukdomens utveckling. Så därför är det viktigt att göra så mycket saker som möjligt som gör att man känner sig glad och positiv.

Det kan handla om att göra resor, hälsa på vänner, börja med en ny hobby. Många tycker om att renovera och pynta hemma så de har det vackert och mysigt runt omkring sig. Confident living är en väldigt omtyckt sida att handla från och deras kampanjer är alltid väldigt förmånliga.

Ökad cancerrisk med HRT-behandling

Det är vanligt att kvinnor får hormonbehandlingar när de lider av klimakteriebesvär, men nu har forskare kommit fram till att detta förhöjer risken för att drabbas av bröstcancer. Klimakteriet innebär att kvinnans äggstockar producerar mindre och mindre östrogen, vilket ger symptom så som humörsvängningar, sömnsvårigheter och värmesvallning för att närma några få. Detta har behandlats genö att tillföra extra hormoner till kroppen.

Det är en väldigt effektiv behandling som har hjälpt många kvinnor med sina besvär runt klimakteriet, men på senare år har fler och fler läkare hittat andra vägar för att lindra då det länge varit känt att risken för bröstcancer ökat något med hormonbehandlingarna. Nu har den senaste forskningen dessutom visat att det är värre än man först trott. I normala fall så drabbas 14 av 1000 kvinnor av bröstcancer i 50-årsåldern. För de som har fått hormonbehandling är motsvarande antal enligt den nya studien 34, vilket är en stor skillnad.

hormon

Enligt den nya studien så är den förhöjda risken att drabbas av bröstcancer, på grund av hormonbehandlingen, ungefär dubbelt så stor som man tidigare trott. Cancerrisken ökar också med den tid som behandlingen pågår, men samtidigt så försvinner den ökade risken så fort man avslutat behandlingen och klimakteriet är över.

Rökning och cancerdiagnos!

Det må låta som något sjävklart men sanningen är att det är många människor som fått cancerdiagnos som faktiskt fortsätter röka. Detta visar en ny amerikans forskning  utförd av Elyse R. Park.

Problemet med att fortsätta röka trots sin diagnos är inte bara att rökningen ökar risken för sjukdomen utan den hämmar även behandlingen. Att sluta röka är alltså viktigt för att cancerbehandlingen ska ha en chans att fungera och det är en av de viktigaste faktorerna för att livslängden ska bli så lång efter diagnosen.

Något som fotkaren och läkaren Elyse R. Park har kommit fram till i sin studie är bristen på information till patienter som fått en diagnos av någon cancertyp. Studien visade nämligen att alla patienter faktiskt inte informeras om vikten att sluta med rökningen.  Förhoppningsvis kommer det bli ändring på detta nu, och fler kommer erbjudas rökavvänjning av sina läkare i samband med cancerdiagnos.

cigg

 

Nya framsteg i forskningen kring cancer

Cancer är en av de mest förödande sjukdomarna som vi har i Sverige med cirka 50 000 nya fall varje år. Vården som erbjuds idag må vara riktigt bra, men diagnosen leder fortfarande till döden för många som drabbas. Förra året så kom det hoppfulla nyheter från forskare i Danmark om en upptäckt som möjligtvis skulle revolutionera cancervården. Danska forskare hade nämligen i samarbete med University of British Columbia i Kanada gjort en slumpmässig upptäckt som möjligtvis kan komma att träffa alla typer av cancer. Professor Ali Salani menar att om detta visar sig framgångsrikt så kommer man kunna erbjuda behandling till människor/patienter sär ingen behandling finns idag.

Det var under forskning kring ett botemedel mor graviditetsmalaria som upptäckten skedde, då de insåg att malariaproteinet även satt sig på cancercellerna. Detta gav forskarna idén om att testa ifall det giftiga ämnena i malariaproteinet kunde identifiera eventuella cancerceller och sedan då angripa dem.

Forskarna har hittills utfört tester på djur med olika typer av cancer och det tycks fungera än så länge. Behandlingen är hela 95% effektiv på alla typer av cancer så man kan verkligen säga att det är en bred behandling. Så nu är förhoppningen att tester kommer ske på människor inom de närmsta tre åren.

malaria

Framtidens forskning!

Vi vet nu att de fria radikalerna som bildas i en cancercell påverkar dess molekylära byggstenar för DNA. Vi vet också att enzymet MTH-1 skyddar cancercellen från en överdos av radikaler och därmed skada DNA:t. Det är livsviktigt för organismer i kroppen att se till så att DNA:t förblir intakt. Skador i DNA:t kan leda till sjukdomar, så som cancer. Men nu har forskarna även kommit fram till att skador i DNA:t kan leda till en hel rad olika sjukdomar som man inte visste förut. Det handlar alltså om DNA reperation för att undvika flera sjukdomar än cancer.

Detta innebär alltså att framtidens forskning och medicinering kan bestå endast av DNA reperationer då detta kan innebära att man både undviker och förebygger cancer och andra svåra sjukdomar.

 

dna

 

Kliniska prövningar av MTH1

Nu har nyheter om den kliniska prövningen av läkemedlet uppdaterats med att det sannolikt kommer påbörjas i årsskiftet mellan 2016/2017 istället för, som tidigare påståtts, årskiftet mellan 2015/2016.

Deltagarna i prövningarna kommer bestå av patienter med olika former av cancer.  Helleday Laboratory har nu tagit steget att anställa en projektledare för de kliniska prövningarna och de fortsätter arbeta för att kunna påbörja prövningarna så snart som fysiskt möjligt. Efter två år sedan upptäckten av enzymet och dess funktion så är det alltså inte långt kvar innan de kliniska testerna kan sättas igång, som alltid har varit planen för forskarna.

Det är en lång process att ta forskningsfyndet till att bli ett behandlande läkemedel, men samtidigt så är det klarlagt att ett hämmande av enzymet MTH1 specifikt dödar cancerceller utan att skada kroppens vanliga celler.  

Varför är ett hämmande av MTH1 då så dödligt för cancercellerna? Något som är känt sedan länge angående cancerceller är att de delar sig och förökar sig på så sätt väldigt snabbt. På grund av den snabba delningen av cellerna så behöver cancern något som skyddar cellerna mot bland annat syreradikaler (som är känt för att ge rynkor och åldra). Eftersom cellerna skapar detta så tar det väldigt mycket skada eftersom det är så många celler. Forskare har kommit fram till att det är just på grund det stora antalet syreradikaler som cancercellerna behöver MTH1-proteinet för att skyddas från skada. Så att då kunna blockera eller hämma MTH1 skulle kunna betyda att cancercellerna dör ut på grund av syreradikalerna.

 

 

 

MTH-1 cancermedicin

Ett team forskare på Karolinska Institutet undersöker en form av behandling som bara angriper cancerceller och inte friska celler.

Under ledning av svenske professorn Thomas Helleday har teamet kommit fram till att ett särskilt enzym, MTH-1, krävs av cancerceller, men inte av normala celler. Med en medicin som hämmar produktionen av enzymet blir cancerbehandlingen specifikt riktad mot just cancerceller, till skillnad från t.ex. cytostatika som även slår ut friska celler. Behandlingen ska fungera generellt mot cancer, inte bara vissa typer. Biverkningarna kan också bli färre. Thomas Helleday ser därmed bättre förutsättningar för läkare att behandla patienter med motståndskraftig cancer, där det inte går att ge mer cellgiftsbehandling p.g.a. patientens nedsatta tillstånd. Med ny medicin skulle det kunna vara möjligt att ge behandling som dödar cancerceller till patienter med långt gången cancer, men som inte medför de biverkningar som förekommer idag.

Utan essentiellt enzym dör cancercellen

Genom att gå igenom bibliotekens samlingar av litteratur har teamet funnit data som lett dem till enzymet MTH-1:s roll för cancer. Mycket av den forskning som teamet har bedrivit har inriktats på att kartlägga vad som är gemensamt för alla typer av cancerceller. Det är sedan tidigare känt att de har hyperaktiv metabolism och muterar lätt. Detta medför att en del medicin som används i dagens cancerbehandlingar bara är effektiva mot vissa typer av mutationer. Men den höga metabolismen gör också att det bildas mycket fria radikaler och blir de för många förstörs cancercellen. Detta beror på att radikalerna påverkar cancercellens nukleotider, d.v.s. dess molekylära byggstenar för DNA. Enzymet MTH-1 verkar som skydd mot fria radikaler genom att förhindra att skadliga nukleotider införs i DNA:t. MTH-1 behövs alltså för att cancercellen ska kunna fortsätta dela sig. Tas det för cancerceller essentiella enzymet bort, oxiderar nukleotiderna och cellen dör. Normala celler däremot har inget behov av just detta enzym och påverkas därför inte.

Forskningen fortsätter

Thomas Helleday och hans team har data som visar att MTH-1 är essentiellt för de flesta cancerceller och att de dör utan den. De har utvecklat molekyler som hämmar enzymet. Nu utökas forskningsverksamheten och kliniska prövningar med läkemedel börjar kring årsskiftet 2015/2016. Deltagare är ett flertal patienter med olika typer av cancer.

Cancerläkemedel som stoppar mth1

På Karolinska institutet där professor Thomas Helleday upptäckte mth1s koppling till cancer jobbar man nu med att utveckla ett läkemedel som man hoppas kommer att kunna bota cancer. För att snabba på utvecklingen av ett effektivt läkemedel jobbar man med en så kallad öppen innovationsmodell, det innebär att man har skickat ut det ämne som hämmar mth1 (och därmed stoppar cancern) till en stor mängd forskare i världen så att flera forskare samtidigt kan jobba på att hitta den mest effektiva modellen.

Utvecklingen går fort

I vanliga fall brukar tidshorisonten för ett nytt läkemedel ligga på upp mot 10 år, innan det når ut på marknaden. Men Thomas Helleday hoppas på att kunna testa ett fungerande läkemedel på mänskliga patienter redan nästa år. Det innebär att vi skulle kunna ha ett läkemedel ute på marknaden inom 2-3 år. Förmodligen kommer man att kunna behandla patienter innan dess.