All posts by admin

MTH-1 cancermedicin

Ett team forskare på Karolinska Institutet undersöker en form av behandling som bara angriper cancerceller och inte friska celler.

Under ledning av svenske professorn Thomas Helleday har teamet kommit fram till att ett särskilt enzym, MTH-1, krävs av cancerceller, men inte av normala celler. Med en medicin som hämmar produktionen av enzymet blir cancerbehandlingen specifikt riktad mot just cancerceller, till skillnad från t.ex. cytostatika som även slår ut friska celler. Behandlingen ska fungera generellt mot cancer, inte bara vissa typer. Biverkningarna kan också bli färre. Thomas Helleday ser därmed bättre förutsättningar för läkare att behandla patienter med motståndskraftig cancer, där det inte går att ge mer cellgiftsbehandling p.g.a. patientens nedsatta tillstånd. Med ny medicin skulle det kunna vara möjligt att ge behandling som dödar cancerceller till patienter med långt gången cancer, men som inte medför de biverkningar som förekommer idag.

Utan essentiellt enzym dör cancercellen

Genom att gå igenom bibliotekens samlingar av litteratur har teamet funnit data som lett dem till enzymet MTH-1:s roll för cancer. Mycket av den forskning som teamet har bedrivit har inriktats på att kartlägga vad som är gemensamt för alla typer av cancerceller. Det är sedan tidigare känt att de har hyperaktiv metabolism och muterar lätt. Detta medför att en del medicin som används i dagens cancerbehandlingar bara är effektiva mot vissa typer av mutationer. Men den höga metabolismen gör också att det bildas mycket fria radikaler och blir de för många förstörs cancercellen. Detta beror på att radikalerna påverkar cancercellens nukleotider, d.v.s. dess molekylära byggstenar för DNA. Enzymet MTH-1 verkar som skydd mot fria radikaler genom att förhindra att skadliga nukleotider införs i DNA:t. MTH-1 behövs alltså för att cancercellen ska kunna fortsätta dela sig. Tas det för cancerceller essentiella enzymet bort, oxiderar nukleotiderna och cellen dör. Normala celler däremot har inget behov av just detta enzym och påverkas därför inte.

Forskningen fortsätter

Thomas Helleday och hans team har data som visar att MTH-1 är essentiellt för de flesta cancerceller och att de dör utan den. De har utvecklat molekyler som hämmar enzymet. Nu utökas forskningsverksamheten och kliniska prövningar med läkemedel börjar kring årsskiftet 2015/2016. Deltagare är ett flertal patienter med olika typer av cancer.

Fästingar – Mer än bara otäcka kryp?

Fästingar kan vara en hjälp kampen mot CancerFästingar är något som de allra flesta förknippar med små otäcka kryp, som man bör akta sig för eftersom de kan bära på sjukdomar så som borrelia eller TBE. Dessutom känns det otäckt med en insekt som suger sig fast och suger blod. Både djur och människor kan bli drabbade av sjukdomar via fästingar och dessutom har forskare kommit fram till att man kan utveckla en köttallergi efter ett fästingbett. Dock finns det något som är positivt med fästingen, som forskare i Brasilien nyligen har upptäckt.

Nytt hopp mot cancer – Fästingspott!
Forskarna i Brasilien letade inte efter ett botemedel i första hand när de undersökte möjligheter hos fästingens saliv, utan de var ute efter det ämne som gör att blod har svårt att levra sig. Det ämne de hittade identifierades som en molekyl och heter Amblyomin-X. Det visade sig även att denna substans dödade tumörceller när försök på djur utfördes. I själva försöken som har skett på möss och kaniner så har den elakartade tumören krympt, samtidigt som friska celler har skonats helt.

Bättre än Cellgifter
Amblyomin-X har visat sig vara en skonsammare behandling än vad cellgiftsbehandling är, tack vare att den inte rör friska celler. En patient som får behandling med cellgifter får även sina friska celler påverkade, men de djur som utsatts för försök har efter 42 dagars behandling inte uppvisat någon som helst påverkan på sina friska celler. Ana Maria Chudzinski-Tavssi som arbetar vid Butantan Institute i Brasilien säger att förhoppningen är att biverkningarna kommer vara långt färre med Amblyomin-X, än vad de är med nuvarande cellgifter.

Behandling av cancer
Botemedel mot cancer, finns det??Beroende på vilken typ av cancer en person har drabbats av så finns det olika typer av behandlingar. Är man drabbad av den typ av cancer som kräver att man genomgår en cytostatikabehandling eller cellgiftsbehandling så innebär det ofta mycket oro och stress för patienten, utöver de olika biverkningar en behandling ger. Cellgiftsbehandling sker genom ett läkemedel som heter cytostatika och den har till uppgift att skada cancerceller. Den används för att bota cancer, minska tumörer inför operationer eller för att hålla sjukdomen i schack. Behandlingen med cytostatika kan ge många biverkningar varav flera allvarliga. Dels ökar infektionsrisken och det kan påverka fertiliteten. Dessutom skadar denna form av läkemedel även de friska cellerna vid behandling.

Genom att forskare nu har upptäckt Amblyomin-X, som inte påverkar friska celler och dessutom använts för att framgångsrikt behandla hudcancer, bukspottkörtelcancer, njurcancer samt metastaser i lungorna hos försöksdjur, hoppas man nu kunna gå vidare med kliniska prövningar på människor. Detta kan leda till en skonsammare behandling av cancer med färre biverkningar.

MTH1-enzymen – ett nytt sätt att behandla cancer

Kampen mot cancer har under de senaste decennierna främst skett genom att hitta genetiska defekter i cancerceller och utveckla läkemedel som bekämpar dessa. I vissa fall har denna behandlingsmetod varit effektiv, men en stor riskfaktor är att cancer kan utveckla resistens mot dessa behandlingsformer. Nya behandlingsmetoder är därför nödvändiga och livsviktiga.

Två olika forskargrupper i Europa, en i Sverige och en i Österrike, har nu upptäckt att MTH1-enzymet kan vara nyckeln i kampen för att besegra cancer. En av de viktigaste aspekterna med dessa studier är att alla cancertumörer behöver MTH1-enzymen för att överleva, oavsett genetiska förändringar i specifika cancerformer. Normala celler behöver däremot inte MTH1-enzymen över huvud taget. Studierna har publierats i två separata artiklar i den ansedda tidskriften Nature och forskningsresultaten kan leda till ett helt nytt sätt att bekämpa cancer.

Den svenska forskargruppen, med forskare från fem svenska universitet, leds av Thomas Helleday från Stockholms Karolinska Institut. De har fastställt att genom att hämma MTH1-protein kan cancerceller skadas permanent. Mer specifikt beror det på att till skillnad från normala celler har cancerceller förändrad ämnesomsättning som gör att fler DNA-byggstenar skadas. MTH1 möjliggör för cancercellen att överleva genom att rena och förhindra att dessa skadade byggstenar tas in i DNA och orsakar celldöd. Friska celler behöver däremot inte MTH1 eftersom deras DNA-byggstenar inte är skadade och därmed inte behövas renas. Forskarna på ett forskningscenter för molekylär medicin i Wien, under ledning av direktör Giulio Superti-Furga, kom fram till samma slutsats.

Utan MTH1 överlever alltså inte cancertumören. Upptäckten av denna sårbarhet kan utnyttjas för en radikalt annorlunda tillvägagångssätt i behandling av cancer. Forskarna som är involverade i detta projekt har utöver att identifiera MTH1-enzymet som cancertumörers akilleshäl, men de upptäckte också att den kemiska spegelbilden av ett befintligt läkemedel mot cancer som kallas Crizotinib är en effektiv hämmare av MTH1-aktivitet. Forskarna har redan kunnat visa att läkemedel som riktar in sig på MTH1 selektivt inducerar DNA-skador i cancerceller och försämrar tillväxten av svårbehandlade, aggressiva tumörer. Dessa resultat har fått stor uppmärksamhet från experter över hela världen som menar att dessa resultat är ett stort steg framåt i cancerforskningen. MTH1-enzymen representerar ett stort genombrott i behandlingen av cancer och kommer kunna föra forskare närmare behandlingsmetoder som kan bekämpa cancer som hittills stått emot befintliga behandlingar eller till exempel blivit resistenta.

Cancerläkemedel som stoppar mth1

På Karolinska institutet där professor Thomas Helleday upptäckte mth1s koppling till cancer jobbar man nu med att utveckla ett läkemedel som man hoppas kommer att kunna bota cancer. För att snabba på utvecklingen av ett effektivt läkemedel jobbar man med en så kallad öppen innovationsmodell, det innebär att man har skickat ut det ämne som hämmar mth1 (och därmed stoppar cancern) till en stor mängd forskare i världen så att flera forskare samtidigt kan jobba på att hitta den mest effektiva modellen.

Utvecklingen går fort

I vanliga fall brukar tidshorisonten för ett nytt läkemedel ligga på upp mot 10 år, innan det når ut på marknaden. Men Thomas Helleday hoppas på att kunna testa ett fungerande läkemedel på mänskliga patienter redan nästa år. Det innebär att vi skulle kunna ha ett läkemedel ute på marknaden inom 2-3 år. Förmodligen kommer man att kunna behandla patienter innan dess.